Vårdnadstvist

Varje år separerar över 25 000 par med barn i Sverige. Även om de allra flesta har en konstruktiv dialog kommer nästan vart femte skilsmässopar att ha större konflikter och utmaningar kopplade till vårdnad och boende av barn. I den här artikeln har vi samlat våra bästa juridiska råd för dig som separerar med barn och är i, eller riskerar att hamna i, en vårdnadstvist.

Vad är en vårdnadstvist?

Vårdnadstvister uppstår oftast i samband med separation eller skilsmässa då föräldrarna har svårt att komma överens om vart barn ska bo, hur umgänget ska se ut eller hur försörjningen ska fördelas. Rent juridiskt innebär en vårdnadstvist att frågor om barns vårdnad, boende eller umgänge inte kan lösas av föräldrarna själva, utan kan komma att beslutas i domstol.

Vi på Din Advokat rekommenderar att du som är i eller riskerar att hamna i en vårdnadstvist omgående tar kontakt med en familjerättsadvokat. Det är viktigt att tidigt i processen få juridisk rådgivning och information om vad en vårdnadstvist innebär och vilka andra vägar framåt som finns.

Mer läsning för dig: Så kan Din Advokat hjälpa dig vid vårdnadstvister

Fyra områden i en vårdnadstvist

I en vårdnadstvist är det fyra separata områden som regleras juridiskt: vårdnad, boende, umgänge och underhåll. En vårdnadstvist kan röra ett eller flera av dessa områden.

Vårdnad

Handlar om rätten och ansvaret att fatta beslut som rör barnets uppfostran, utbildning, hälsa och andra viktiga frågor. Det kan till exempel handla om vilken skola barnet ska gå i, vilka fritidsaktiviteter barnet ska ha men också begäran om pass, beslut om sjukvårdsbehandlingar, etc.

  • Gemensam vårdnad innebär att båda vårdnadshavarna delar på ansvaret och besluten tillsammans.
  • Enskild vårdnad innebär att en vårdnadshavare ensam har rätt att fatta beslut om barnet.

Mer läsning för dig: Juridiska råd för dig som vill ansöka om enskild vårdnad.

Boende

Handlar om var barnet ska bo och vilket hem som är barnets huvudsakliga bostad. Boendet kan vara hos en förälder eller delas mellan båda, beroende på barnets bästa.

  • Normalt rekommenderar man inte att barn under tre år ska ha växelvis boende, utan att de bor på ett ställe men har umgänge med den andra föräldern.
  • Äldre barn och tonåringar kan ha ett växelvis boende hos båda föräldrarna.
  • Det finns ingen specifik ålder då barn själva får bestämma om sitt boende, men praxis är att barn från ungefär 12 års ålder räknas som så pass mogna att deras önskemål om boende ska vara styrande.

Umgänge / Umgängesrätt

Handlar om barnets rätt att träffa och umgås med båda föräldrarna och andra betydelsefulla personer i sitt liv. Syftet är att främja och bevara barnets relationer till båda föräldrarna även om de inte bor tillsammans. Umgänget kan regleras på flera olika sätt av domstolen:

  • Flexibelt umgänge innebär att domstolen bestämmer att parterna själva får komma överens om ett umgänge som passar deras omständigheter och behov.
  • Fastställande av umgängesplan innebär att domstolen beslutar om en detaljerad umgängesplan som specificerar när och hur och barnet ska umgås med varje förälder.
  • Övervakat umgänge innebär att domstolen beslutar att umgänget är övervakat av en tredje part. Aktuellt i de fall det finns en oro för barnets säkerhet eller välbefinnande under umgänget med ena föräldern eller som ett tillfälligt arrangemang under en utredning.

Mer läsning för dig: Så kan Din Advokat hjälpa dig i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge

Underhåll

Handlar om den ekonomiska försörjningen av barnet, exempelvis genom barnbidrag eller underhållsbidrag från den förälder som barnet inte bor hos. I en vårdnadstvist kan domstolen fastställa hur mycket underhåll som ska betalas och av vem.

Mer läsning för dig: Så kan Din Advokat hjälpa dig i frågor som rör underhåll

Alternativ till vårdnadstvist

Om föräldrarnas samarbete och dialog kring barns boende och umgänge inte fungerar brukar det första steget vara rådgivningssamtal med kommunen socialtjänst för att belysa rättigheter och skyldigheter mot barnen och mellan föräldrarna. Socialtjänsten kan också erbjuda samarbetssamtal där man får hjälp med medling för att lösa konflikter utan att gå till domstol.

Om det inte förekommer våld eller hot i relationen rekommenderar vi på Din Advokat att du först försöker lösa vårdnadstvisten utanför domstol. Men om du är utsatt för våld eller hot av den andra föräldern, eller om konflikten är så svår att du bedömer att det inte kommer att gå att hitta en gemensam lösning själva, bör du kontakta en familjerättsadvokat för att få juridisk rådgivning.

Advokatkostnaden vid vårdnadstvister betalas av respektive part, men många hemförsäkringar har en klausul för rättsskydd som kan ge ersättning för delar av kostnaden.

Det här händer vid en vårdnadstvist

1. Ansökan om vårdnadstvist

Processen inleds normalt med att en av föräldrarna lämnar in en ansökan om vårdnadstvist till tingsrätten. Ansökan ska innehålla grundläggande information om parterna och barn, samt vilka frågor som tvisten rör: det kan vara en eller flera delar kopplat till vårdnad, boende, umgänge och underhåll.

Vi rekommenderar att du tar juridisk hjälp med ansökan för att säkerställa att all väsentlig information kommer med och blir korrekt.

2. Medling vid vårdnadstvist

Innan ärendet går vidare till domstolsförhandling kan ni bli ombedda att delta i medling (en form av förhandling) i familjerätten för att hitta en gemensam överenskommelse om barnets vårdnad och boende. Om ni inte kommer överens vid medling går ärendet vidare till domstolsförhandling.

Som familjerättsjurister brukar vi rekommendera medling i de fall det känns som att parterna inte står så långt ifrån varandra.

3. Förberedelser inför domstolsförhandling

Innan domstolsförhandling i tingsrätten görs en utredning. Som part i målet är det viktigt att du förbereder dig inför rättegången genom att ta fram bevis, vittnen och relevanta dokument. Tänk på att domstolen inte tar parti för någon av föräldrarna, det är alltid barnets bästa som ska vara avgörande i vårdnadstvister. Därför är det viktigt att du har konkreta bevis och dokumentation av relevanta händelser och kommunikation som kan påverka beslutet. Ditt juridiska ombud guidar dig i vilken information som är viktig och relevant.

4. Vårdnadstvist i tingsrätten

Vid rättegången får båda parterna presentera sina argument och bevis för domstolen. Domstolen kan även höra vittnen och andra personer som kan bidra med relevant information. Barn hörs sällan i domstolen, deras åsikter och inställningar samlas in under utredningen, ofta i form av så kallade barnsamtal.

Efter att ha övervägt all tillgänglig information och bevis fattar tingsrätten beslut i målet. Domstolens beslut ska alltid baseras på deras bedömning av vad som är bäst för barnet.

5. Överklagande

Om du inte är nöjd med tingsrättens beslut har du tre veckor på dig att överklaga. Du skickar överklagan till tingsrätten som beslutar om ärendet beviljas prövningstillstånd eller inte. Om ärendet beviljas kommer det att prövas i hovrätten.

Inför en överklagan bör du rådgöra med din familjerättsadvokat som kan hjälpa dig att sätta ihop din överklagan och som guidar dig genom processen i hovrätten.

Familjerätt i Stockholm och Uppsala

Din Advokat kan hjälpa till med familjerätt och vårdnadstvister på plats i Stockholm, Uppsala och närliggande orter i Mälardalen. Våra familjerättsadvokater och familjejurister är specialiserade inom familjerätt och frågor kring vårdnad och umgänge med barn i samband med skilsmässa. Kontakta oss för mer information.

Vi kan också hjälpa dig med rådgivning online och på telefon i övriga Sverige.

Vanliga frågor och svar vårdnadstvister